Uppsatsen syfte är att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella gränser. Uppsatsens slutsats är att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan använda nationell kultur som en referensram till att skapa förståelse för kulturellt relaterat beteende..

Under min praktik inom landstinget i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, och kulturutföraren Kultur i Väst, så blev jag involverad i hur arbetet med kultur som tillväxtmotor kan se ut. Kultur i Väst är en av flertalet kulturutförare vars verksamhet ägs av Västra Götalandregionen. Det finns även de organisationer och föreningar som agerar på uppdrag av Västra Götalandsregionen genom samarbeten..

Syftet med rapporten är att förbättra och effektivisera Kultur Skånes kommuni-kation med sina externa målgrupper. Som ett led i processen har en målgruppsanalys gjorts, där resultatet blev en ny målgruppsuppdelning, som presenteras i en matris. Med hjälp av en målhierarkimodell och kvalitativa undersökningar i form av enkätutskick och djupintervjuer med målgrupperna, har resultat kunnat presenteras. Kultur Skånes kanal hemsidan är i fokus i undersökningarna, då den ansågs ha stor potential..

Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad..

Lundh, P. Kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan på olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan använda kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. Metoden är en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.

I detta examensarbete har vi skrivit om fritidspedagogiken. Vi har skrivit om fritidsverksamheten utifrån begreppen kultur och etnisk mångfald. En undersökning har gjorts på fyra fritidsenheter, på olika platser i Skåne. Undersökningen tar upp hur en del verksamheter jobbar med begreppet kultur och den etniska mångfalden. Syftet med vår undersökning var att ta reda på om och hur fritidsverksamheterna använder sig av kultur och etnicitet ute på enheterna.

Ledarskap är idag ett högst aktuellt ämne. Företag etablerar sig i andra delar av världen och globaliseringen gör att organisationer måste integrera med andra kulturer än sin egen. Ledarskap blir då en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vår uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext än vår egen. Med hjälp av ett MFS-stipendium från Sida fick vi möjlighet att åka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur.Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur..

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

För västerländska företag som etablerar sig på den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svårt att nå kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och språkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrån ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrån kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översättingar, samt funktionell/emotionell reklam.

För västerländska företag som etablerar sig på den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svårt att nå kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och språkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrån ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrån kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översättingar, samt funktionell/emotionell reklam..

Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept".En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande.Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser..

Idag dagens samhälle blir människan mindre medveten om sina känslor och sämre på att lyssna på kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igång det som styr människans känslomässiga och mentala närvaro, och på så vis stimulera känslor av lycka och få ett nytt perspektiv på livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hänsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, åtta artiklar valdes från databasen Discovery via biblioteket på Högskolan i Gävle. Artiklarna omfattade en variation av målgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen påverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma område har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie på fyra tyska dotterbolag i Sverige, där fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur påverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrån tidigare forskning gjord på samma område.